Suget efter utvecklare är minst sagt stort. Kod används i alla typer av automation och är en naturlig del av våra liv numera. Därför har det pratats mycket om att det är viktigt att lära sig i tidig ålder, men trots detta finns det inget obligatorisk kodande i den svenska läroplanen.
Men hur viktigt är det egentligen att kunna koda? Alla ska ju inte bli programmerare.
Kodning är så mycket mer än datorinstruktioner. Även om man brukar kunna använda resultatet av kodning utan att själv kunna någon kod, tack vare väl utformade gränssnitt. Men det som ligger bakom koden och som kan vara värdefullt för ungdomar, är inte de specifika problemen man kan lösa – utan hur man löser dem.
Matematik är viktigt och finns inskrivet i läroplanen. Det handlar om problemlösning av enskilda problem och tränar upp ett logiskt tänkande, men gör det oftast i väldigt små partitioner. Programmering däremot, är hela flödet av problemlösning – processen- där matematiska uträkningar kan vara en del av flödet. Man lär sig att tänka både i linjära och cirkulära banor och att navigera sig genom multifacetterade problem för att nå fram till ett mål.
Nästan inget i svensk undervisning lär ut detta. Trots att projektformen är en oerhört vanlig arbetsmetod i yrkeslivet.
Innovation, utveckling, entreprenörskap. Ja det mesta använder ett tydligt ”programmerbart” flöde för att lösa problem. Ett glapp någonstans på vägen kan påverka hela flödet. Så att träna på felsökning i kod ger individer en förståelse för både processer och livet i helhet. Man får en förståelse för att saker och ting hänger samman, både i mjukvara och exempelvis klimatet.
Just därför anser jag att kodning bör experimenteras med tidigt i skolåldern. Det behöver inte vara på en hög nivå eller med syfte att faktiskt lära sig programmera bra, utan för att få experimentera med en annan metodik.
Kan inte annat än att hålla med… Visst är det viktigt! Med fler som lär sig programmera, så får vi fler problemlösare för att tackla alla framtidens utmaningar 🙂 /Tobias